Avgaser sliter på Stockholms fasader

Avgaser har flera olika negativa effekter. De påverkar människors hälsa och även flora och fauna. Av denna anledning försöker man i den största staden i Sverige försöker hitta alternativa lösningar gällande trafiken för att skapa en bättre miljö i staden. Stockholm har dels här – som en lösning på problemet med avgaser – försökt att bygga bort trafiken från staden; man kan här peka på exempelvis den eviga följetongen om Förbifart Stockholm eller den om Slussens vara- eller inte vara som två tydliga bevis på ambitionerna.

Dessutom så gör man i Stockholm hela tiden omfattande satsningar på att bygga nya cykelvägar och promenadstråk som leder till staden samt att man försöker utveckla den kollektiva trafiken så att fler ska välja denna. Lovande satsningar som redan nu börjat bära frukt och som dessutom gör Stockholm betydligt vackrare.

Just det estetiska intrycket är en viktig – men tyvärr bortglömd – del av avgaser och kan förklaras av att dessa smutsar ner, sliter ut och vittrar sönder olika byggnader och fastigheter – något som i Stockholm kan innebära en katastrof då det där finns väldigt många byggnader som har ett stort historiskt värde. Det finns således all anledning att även sett ur det avseendet försöka spinna vidare på det man påbörjat i form av att minska avgaserna från trafiken i Stockholm. Här ska man dock veta att dessa byggnader ändå kräver stor omvårdnad och att man av den anledningen – även med minskad trafik – kan komma att tvingas till reparationer och en regelbunden skötsel i form av exempelvis en fasadrenovering.

En fasadrenovering av en historisk byggnad i Stockholm är ofta ett omfattande projekt som tar en ganska lång tid, men som är absolut nödvändig för att byggnaden i fråga ska kunna fortsätta att vara i bruk i framtiden och till nöje även för framtida generationer. Om vi återgår till det rent estetiska och hur Stockholm generellt ser ut så kan man säga att staden ligger klart i framkant jämfört med andra städer i världen där flertalet byggnader av ett historiskt värde finns och som fortfarande är i bruk. Kort sagt – Stockholm tar hand om sina byggnader bättre än många andra och detta tack vare att man redan i tid genom en fasadrenovering där det krävs och inte innan det är för sent.

Hur ser det ut i andra städer i Europa?

Om man ser hur det ser ut i andra städer i Europa så ligger alltså Stockholm ganska bra till gällande hur man sköter sin fasadrenovering. Exempelvis så har större italienska städer väldigt stora problem och här kan vi peka på Rom, Florens och Venedig som typiska exempel. Där ser man verkligen att problemet med försurning och avgaser är på väg att skapa katastrofer där de äldre byggnaderna håller på att vittra sönder och detta samtidigt som man inte hinner med att renovera dessa fasader i samma takt som kanske skulle vilja önska. Visst; städerna i sig har mer turister än Stockholm och dessutom så ska man även ha i åtanke gällande Venedig att även allt vatten i staden spelar en stor roll i detta.

Man ska dock se exempelvis Rom som ett typiskt exempel på en stad där avgaserna från bilar gör att byggnader tappar sin glans, förlorar sin dragningskraft och där de rent av kan bli en potentiell fara för omgivningen. I Rom finns ingen tunnelbana att tala och då Italien samtidigt har en kultur där bilar och vespor är en del av den italienska själen så påverkar detta byggnaderna negativt. Oroväckande rapporter har kommit om att exempelvis Colusseum och Fontana Di Trevi håller på att vittra sönder. En katastrof naturligtvis och vi får här hoppas att man där kan komma att hitta en lösning som gör att dessa byggnader kan komma att bevaras till eftervärlden. Om det sker genom en mer omfattande fasadrenovering, genom att bygga om trafiken eller genom en kombination av bägge spelar ingen roll. Något måste göras innan det är för sent.

Det som dock ställer till det gällande Rom i jämförelse med Stockholm och tunnelbanan är att den i Rom är svår att lösa på grund av att även vibrationerna från en utbyggd och expanderad sådan skulle kunna skada byggnader och fastigheter i staden. Ett moment 22 således.

När behövs en fasadrenovering i Stockholm?

Att mans er att en byggnad börjar bli sliten till färgen eller att det börjar lossna puts och färg är samtliga tydliga indikationer på att byggnaden i fråga kräver en fasadrenovering och detta oavsett vilken byggnad det handlar om. Något som alltså i vissa fall kan leda till att turister och invånare i exempelvis Stockholm kan tvingas lida för en period.

Vi kan här ge två stycken exempel på där detta scenario inträffat och där man sett att en fasadrenovering och behovet av en sådan har ställts framför inkomster och uppskattande ord från exempelvis turisten på besök i staden. Det handlar här om två stycken väldigt viktiga byggnader sett ur just det avseendet och detta i form av Slottet och National Museum där man genomfört en fasadrenovering av den enkla anledningen att de riskerade skador framtiden. Skador som kanske inte skulle kunna korrigeras och det är också den utgångstanken man får ha då det gäller sådana renoveringsprojekt.

Det vill säga; man får köpa att det tar några år där ställningar, stora nät och andra hjälpmedel skymmer byggnaden (som vid Slottet) för att man därefter ska kunna njuta av byggnaden under en lång tid i framtiden. Att Stockholm har mindre – och på sikt kommer att få det ännu bättre – avgaser innebär inte att byggnader står emot tidens tand utan hjälp. Kort sagt – med jämna mellanrum så krävs en fasadrenovering och om denna, som i våra exempel, blir omfattande beror på helt på byggnadens kick och popularitet.

En ”vanlig”, äldre byggnad i Gamla Stan kanske kan underhållas mer regelbundet och där projekten tar lite kortare tid än vad National Museum kräver där man ser att fasadrenoveringen (och den invändiga renoveringen) kommer att pågå till 2018. Det var trots allt 150 år sedan senast. Läs mer om fasadrenovering i Stockholm på http://www.fasadrenoveringstockholm.org/.

14 aug 2017